Om Marrakech
Få städer nära Europa är så orientaliska, mytomspunna och spännande som den gamla berberstaden Marrakech.
Marrakech är hem för en miljon marockaner och är, liksom Marocko i stort, en blandning av gammalt, nytt, tillbyggt och ursprungligt. Marrakech kallas ofta för ”den rosa staden” för den vackra husfärgen som pendlar mellan ockra och babyrosa. Enligt myten färgades husväggarna röda av det blod som flöt när Koutobiamoskén och dess 65 meter höga minaret byggdes på 1100-talet.
Koutobiamoskén är flitigt porträtterad och något av Marrakechs motsvarighet till Eiffeltornet.
Inte långt från moskén ligger torget Djemaa el Fna som ett vidöppet Tintinalbum med ormtjusare, akrobater, dresserade apor, rynkiga spågummor och osande matstånd med kokade snäckor och shishkebab. Marrakech har alltid varit en plats för handel, så än i dag. I de små labyrintgränderna i basarerna vid Djemaa el Fna finns det mesta att köpa, allt ifrån underbara möbler till vandrande pinnar. Majoriteten av det som säljs produceras på plats av män och kvinnor som med imponerande hantverksskicklighet snider, snickrar, hamrar, färgar, väver och syr.
Utanför stadsmuren som ringlar runt medinan – den gamla staden – ligger franskinspirerade villa- och hotellkvarter med golfbanor, badbassänger och påkostade nattklubbar.
Historia
Marrakech grundades 1062 av Yusuf ibn Tashufin, ledare av det muslimska berberfolket almoraviderna. Staden blev snart ett viktigt kulturellt centrum i den muslimska världen.
När Yusuf ibn Tashufins son, Ali, styrde staden byggdes bland annat de underjordiska bevattningskanalerna som än i dag förser stadens trädgårdar med vatten. Muslimska spanjorer sökte sig till konstnärs- och kulturstaden och tog med sig den vackra andalusiska arkitekturen som blev utmärkande för staden.
Fram till 1147 var Marrakech huvudstad åt almoraviderna, då strider med Atlasbergens berberfolk, almohaderna, förstörde staden. Marrakech byggdes upp i samma stil igen och blev ny huvudstad åt almohaderna.
Nödår och attacker från bland annat portugiserna drabbade staden innan den på 1500-talet återigen blomstrade då den var sadiernas huvudstad. Under den här tiden byggdes bland annat de judiska kvarteren, mellah. Staden fick dock inte stå orörd länge då alawiterna, som än i dag finns i Marocko, i stort sett rev ner staden för att få byggnadsmaterial till den nyutropade huvudstaden Meknès.
Tronföljaren till alawiternas Molay Ismail var Sidi Mohammed ben Adallah som återigen byggde upp staden.
På 1800-talet var Marrakech återigen på fallrepet för att räddas av fransmännen som kontrollerade staden 1912-1956. Fransmännen byggde bland annat ville nouvelle, den nya stadsdelen och renoverade även medina, den gamla stadskärnan.
Mat
Marrakech grundades 1062 av Yusuf ibn Tashufin, ledare av det muslimska berberfolket almoraviderna. Staden blev snart ett viktigt kulturellt centrum i den muslimska världen.
När Yusuf ibn Tashufins son, Ali, styrde staden byggdes bland annat de underjordiska bevattningskanalerna som än i dag förser stadens trädgårdar med vatten. Muslimska spanjorer sökte sig till konstnärs- och kulturstaden och tog med sig den vackra andalusiska arkitekturen som blev utmärkande för staden.
Fram till 1147 var Marrakech huvudstad åt almoraviderna, då strider med Atlasbergens berberfolk, almohaderna, förstörde staden. Marrakech byggdes upp i samma stil igen och blev ny huvudstad åt almohaderna.
Nödår och attacker från bland annat portugiserna drabbade staden innan den på 1500-talet återigen blomstrade då den var sadiernas huvudstad. Under den här tiden byggdes bland annat de judiska kvarteren, mellah. Staden fick dock inte stå orörd länge då alawiterna, som än i dag finns i Marocko, i stort sett rev ner staden för att få byggnadsmaterial till den nyutropade huvudstaden Meknès.
Tronföljaren till alawiternas Molay Ismail var Sidi Mohammed ben Adallah som återigen byggde upp staden.
På 1800-talet var Marrakech återigen på fallrepet för att räddas av fransmännen som kontrollerade staden 1912-1956. Fransmännen byggde bland annat ville nouvelle, den nya stadsdelen och renoverade även medina, den gamla stadskärnan.
Nattliv
Alkohol i barer och på nattklubbar är inte speciellt billigt. Det finns dock affärer som säljer alkohol till normala priser.
Paradise på Kempinski Mansour Eddahbi, Avenue de France, är en av stadens största och mest populära nattklubbar.
Baren på restaurang Le Comptoir övervåning är en av stadens mest glamorösa och färgstarka barer. Här samlas designers, diplomater och kändisar för att sippa på drinkar och underhållas av magdansöser.
Diamant Noir, Avenue Mohammed V, Place de la Liberté, är en nattklubb på Hotel le Marrakech som under veckodagar arrangerar gayklubbar.
Innanför stadsmuren finns det inga barer eller diskotek, med undantag av hotellbaren på Grand Hotel du Tazi, Angle Av. Mouanhidine et Rue Bab Agnaou, strax söder om torget Djemaa el Fna, där du kan ta en stilla öl eller en drink.
Marrakech har ett kasino, La Mamounia Casino, Avenue Bab Jedid, som är komplett med blackjack-bord, spelmaskiner och roulettehjul. Kavaj- och slipstvång för herrar, motsvarande klädsel för kvinnor.
White room, Hotel Royal Mirage, Rue de Paris. Nattklubb i centrala Marrakech. Vit minimalistisk inredning och dj:s som spelar en blandning av house och latinomusik.
Det Disneylandliknande Chez Ali, Circuit Jaffaria, La palmeraie, är en uppbyggd miniatyrstad med Tusen och en natt-tema strax utanför Marrakech stad. Här samsas dansuppvisningar med hästuppvisningar, marockansk mat och horder av ditslussade turister. Boka middag inklusive diverse uppvisningar genom ditt hotell eller någon turistbyrå.